Islands vackra och kärva natur blev platsen för det nya millenniets första Norbusang. Att Reykjavik blev värd för Norbusang år 2000 föll sig naturligt eftersom staden var årets kulturhuvudstad i Europa. Arrangörerna satsade på att skapa en festival där barnen fick möjlighet att sjunga ny musik som var komponerad just för barnkör och symfoniorkester.
Anmälningarna till festivalen blev fler än man kunnat drömma om – tyvärr fick flera körer inte plats. De ickeisländska barnen fick bekanta sig med språket redan på förhand – alla körgrupper fick en cd med musiken och uttalet så att de skulle kunna förbereda sig hemma. Det gick fantastiskt bra, barnen var med från början och dirigenterna kunde koncentrera sig på det musikaliska.
Torsdagen började med invigning. Sedan blev det arbete i de tre grupperna och på kvällen konsert i Nes Kirkja. Fredag var det först grupprepetitioner, sedan konsert i Háskólabío, ”sjungande stad”, simhallsbesök och kvällsstund på Vesturbæjarskó- linn och Melaskólinn där deltagarna var inkvarterade.
Sång på gator och torg under torsdagen och fredagen gav bra publicitet, både tidningar, radio och TV rapporterade om evenemanget. På lördagen fortsatte man med intensiva repetitioner. Eftermiddagens avslutningskonsert i Laugardalshöll blev festivalens verkliga höjdpunkt. Kritikerna var begejstrade över den nyskriva musiken och talade om ”glimrande sång, väldiciplinerade barn, att samarbetet med orkestern var fint och att barnen klarade det bra på alla sätt trots att musiken inte var enkel utan tvärtom mycket krävande.”
Förutom all sång hann barnen också uppleva Island på andra sätt – bad i simhallar, den berömda Blå lagunen och ridning på Islandshästar. Lördagen avslutades med en fest med dans och pizza i idrottshallen.
Festivalen avslutades med sång vid högmässan i Hallgrimskirkja som är en av Islands största kyrkor. Det satte punkt för en oerhört lyckad festival med mycket sång och krävande repetitioner – och inte minst glädje och härliga minnen.
Text: Bodil Helldén och Anne Johansson, ur “20 år med Norbusang”.
